Hur många har inte använt detta eller liknande uttryck nån gång i sina liv? Det kan lika gärna stå: när jag blir rik, när jag blir mamma, när jag gjort det eller det…

Jag har levt mitt liv på paus i så många år. Jag har alltid sagt att när jag blir smal ska jag göra ett Marathon, ska jag börja dejta igen, ska jag hitta kompisar, ska jag, ska jag, ska jag… Jag har inte tyckt att den större versionen av mig själv varit nån som är värd att göra saker utan jag har pausat mitt liv och väntat på att bli smal. Men andra saker i livet har jag väntat på att bli rik för så det är inte bara min kropp som låtit mig vara på paus.

Men idag, eller rättare sagt sen den där dagen i maj förra året, så lever jag inte så längre. Nej, nu ljuger jag. Det är fler år sen än så jag började göra saker fast jag inte är smal än. Jag åkte utomlands själv första gången 2014 när jag åkte till Australien och Nya Zeeland helt själv en månad. Jag var helt enkelt för trött på att vänta på att hitta nån som ville åka utomlands med mig så jag bestämde mig för att åka själv. Det har jag aldrig ångrat. Jag ångrar att det tog så lång tid att komma på tanken att leva mitt liv utan alla dom saker som ”alla” säger att du måste ha. Jag vägrar att passa in i en box som är skapt för en människa som inte finns. Jag vill leva mitt eget liv.

Så idag gör jag precis det jag vill. Jag skiter i om jag har kroppen som passar. Jag gör det jag tycker är roligt och det som ger mig mervärde. Jag lever mitt liv på mina villkor och lever utanför den där boxen som så många vill passa in i. Jag vill helst inte passa i en box. Jag vill göra min egen box.

Jag vill bli den där gamla kärringen som tittar tillbaka på mitt liv och frågar mig själv: Hur tusan vågade jag det där? Jag vill inte titta tillbaka och säga till mig själv: varför vågade jag inte det där? För det stämmer verkligen den där gamla klyschan, du ångrar bara det du inte gjorde, aldrig det du gjort. Jag har fortfarande inte en enda grej jag ångrar av det jag gjort, ja alltså större saker. Jag menar inte såna här saker som att jag sagt fel sak vid fel tillfälle och sårat människor, men det har jag bett om ursäkt för alla gånger jag vet om att det har hänt. Nej jag menar, alla saker jag gjort, jag ångrar inte att jag åkte utomlands första gången själv som sagt, jag ångrar att jag inte gjorde det tidigare.

Så när jag blir smal (om jag nu nånsin blir det, det är ju inte riktigt mitt mål i livet) så kommer jag fortsätta leva mitt liv precis som jag lever det nu, fullt ut och alltid våga testa allt jag vill.

Har du någon ursäkt för att inte leva ditt liv fullt ut?